Intressant studie om vägen till arbetsledare

En kombination av praktisk och teoretisk kunskap skulle ge den bästa grunden för en arbetsledare inom byggproduktion, är slutsatsen i en alldeles färsk rapport författad av tre YH-studerande på Byggmästareföreningens utbildning till byggproduktionsledare.

I vår YH-utbildning Byggproduktionsledare ingår att sista terminen genomföra ett examensarbete, där tillfälle ges att borra djupare i någon intressant fråga kopplad till utbildningen och branschen.

Filip Andregård, Henrik Bengtsson och Carl Ottosson valde höstterminen 2024 att skriva sitt examensarbete på temat ”Vägen till arbetsledare”. I rapporten de skrivit utforskas och jämförs olika utbildningsvägar som leder till rollen som arbetsledare inom byggbranschen. Studien behandlar två huvudsakliga utbildningsvägar; högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning (YH), som förbereder studenterna genom olika fokuspunkter.

Konkret har Filip, Henrik och Carl jämfört vår egen YH-utbildning med byggingenjörsprogrammet på Tekniska Högskolan. Högskoleutbildningen är mer teoretisk och inriktad på en bred teknisk och administrativ kunskap, medan YH-utbildningen är praktiskt orienterad och anpassad för den dagliga operativa ledningen av byggprojekt.

Bakgrunden till studien ligger i problemet att många nyutexaminerade arbetsledare ofta upplever en brist på förberedelser och självsäkerhet i sin yrkesroll. Skillnader i utbildningarna gör att vissa kompetenser kan saknas hos arbetsledare, beroende på vilken utbildningsväg de valt. Målet med studien var att identifiera de viktigaste kunskapsområdena för arbetsledare och analysera hur väl utbildningarna förbereder dem för arbetslivet.

Rapporten fokuserade på att besvara följande frågor:

Studien genomfördes som en enkätundersökning. Enkäterna riktades till tre grupper inom
byggsektorn: Arbetsledare från både högskole- och YH-bakgrund, platschefer samt yrkesarbetare. Frågorna fokuserade på utbildningarnas innehåll, de för- och nackdelar som upplevs i praktiken samt hur olika arbetsroller samverkar på byggarbetsplatser.

Rapporten visar att utbildningsbakgrunden påverkar arbetsledarnas kompetenser och förberedelser inför yrkesrollen på olika sätt:

YH-utbildade arbetsledare bedöms ha stark praktisk erfarenhet och branschkännedom, vilket gör dem snabbare att anpassa sig till de dagliga arbetsuppgifterna och kommunikationen på
byggarbetsplatsen. Däremot anses de ha mindre teoretisk och administrativ kunskap, särskilt inom områden som ekonomi och IT.

Högskoleutbildade arbetsledare har en bredare teoretisk grund och bättre datorvana, vilket
underlättar i administrativa och tekniska uppgifter. Men de saknar ofta praktisk erfarenhet, vilket gör att de kan ha en längre startsträcka innan de känner sig bekväma i arbetsledarrollen.

Slutsatser visar att en kombination av praktisk och teoretisk kunskap skulle ge den bästa grunden för en arbetsledare inom byggproduktion. Rapporten föreslår att mer praktiska inslag i
högskoleutbildningen och ökat fokus på administration och tekniska färdigheter i YH-utbildningen skulle stärka båda utbildningsvägarna och bättre möta branschens krav.

Filip Andregård, Henrik Bengtsson och Carl Ottosson.